Dina ord är klossar. Vad du bygger med dem är upp till dig. Men jag har en fundering.
Ju fler och ord vi kan, desto fler olika sorters klossar har vi.
Ju färre klossar vi har, desto mer kreativa måste vi vara när vi bygger.
Håller ni med?
Är det bra med ett rikt ordförråd?
Den gamle surkarten Nietzsche menade att varje ord är en fördom. Sett ur den synvinkeln blir hjärnan förslavad av att kunna många ord, och därmed blir vi sämre på att bygga men med ett större klossutbud.
Men kanske har jag fel? Vad vore poesin utan de många nyanser som nästan-synonymer innebär; de små skillnader som ryms mellan tindra och glimra, mellan exemplarisk och exceptionell?
Om vi sedan går över till själva tänkandet. Blir tankarna exaktare av en stor låda klossar, eller blir de förvirrade och styrda?
#98 av #100 i #blogg100