40 år. Jag minns att jag brukade ha ångest för den här dagen. Speciellt jobbig var tanken när jag hade uppnått den ansenliga åldern 21.

I dag har jag varit i Stockholm med Alma, min flickvän Anna och hennes son Felix. Vi har haft en bra dag med rolig spännande underhållning, god mat och allmänt välmående. En väldigt bra födelsedag. Det känns bra att bli 40. Någon kris är det inte tal om, för till skillnad från 21, 25 och 30 känner jag att jag faktiskt har uträttat något och är nöjd med den jag blivit. Kanske är det inte förrän nu det ens är möjligt att känna så.

Mitt nya liv blev en överraskning. Skilsmässan var ingen malström av elände, utan mer av en pånyttfödelse på flera plan. Jag är förvånad än. Över hur bra allt kunde bli. Över att jag skulle tycka att det faktiskt är bra att det blev som det blev. Oväntat.

Mitt nya liv har knappt börjat. Jakten på ny bostad pågår i detta nu, och förhoppningsvis kommer det ett positivt besked efter helgen. Att få en ny bostad är en viktig del i det nya. Jag kommer att ta chansen att minimera antalet prylar, så som jag velat länge. Minimalismen ska även bli mitt interna ideal.

Illusionen av oändlighet har jag blivit påkommen av mig själv med att nära, framförallt i arbetet med att hålla ihop familjen till varje pris. Det är inte alltid av ondo att bryta upp och forma nya konstellationer, det vet jag nu. Min nyttiga läxa framöver är att vara mer alert inför mina egna behov, att inte blint köra vidare i samma gamla hjulspår för någon form av högre syfte. Ifrågasätt. Var beredd att gå vidare om det krävs. Var beredd på att vara din egen, en nomad – men en nomad som vågar slå rot där det är befogat; våga öppna upp och bli sårad.

Den viktigaste lärdomen på senare tid är att var och ens värde kommer inifrån. Ingen ska behöva andras bekräftelse för att vara nöjd med sig själv. Gör dig själv stolt, var ödmjuk och våga förlåta dig själv.

Kram till mina följare/läsare
/40-taggaren

dan