I dag tackade jag nej till ännu en praktikant som ville tillbringa sina veckor på vårt företag. Helt rätt, men det känns lika fel varje gång.
Inget kontor numera (alla sitter hemma), oregelbundna tider och enahanda sysslor som filmredigering timvis åt gången. Förmodligen skulle en högstadieelev, gymnasieelev – ja vem som helst – slösa bort sin tid med att bara sitta och glo. Jag blir ju själv uttråkad som projektledare av att allt som har med film att göra tar sådan tid…
Jag tror ändå att man, på något vis, kan få till en spännande praktik för ungdomar och unga vuxna på småföretag. Det är ju ändå väldigt lärorikt och omväxlande med småföretag, på ett sätt som inte storföretagen kan matcha. Som småföretagare är man mer av en enmansorkester, eftersom det är så många sysslor och så lite folk. Själv är jag projektledare, researcher, skribent, skripta, administratör, webbdesigner, manusförfattare, regissör, fotograf, personalansvarig och del-VD. Ja, ibland utökas sysslorna ännu mer.
Det borde väl fungera om ett nätverk av småföretagare bildades just av syftet att ge bra praktik? Måndag snickeri, tisdag webbdesign, onsdag kafé, torsdag fotograf och fredag industri. Omväxlande vecka både inom- och utomhus. För visst vore det bra att tidigt ge en inblick i livet som småföretagare? Borde ge fler småföretagare om inte annat.
Detta tål att tänkas på.