Just nu jobbar jag på att förbättra mitt lyssnande. Hävdar bestämt att jag var bra på det innan, men någon perfektion var det inte tal om.
Först och främst ska jag minimera de där tankarna på vad jag ska säga härnäst. De som fyller upp skallen medan den jag pratar med språkar, och som gör att väsentligheter missas. Naturligtvis vanskligt om det händer i jobbet, och privat är det rent nonchalant.
Med tankedistraktionerna ur vägen är det enklare att lyssna. Att faktiskt förstå vad den andra parten säger. Då kommer frågorna naturligt, och svaren från dig blir bättre.
Jag använder de färdigheter anti-ångestkursen gav mig förut, när jag lyssnar. Medveten närvaro-delen alltså. Försöker greppa varje stavelse, beskriva den för mig själv och undvika tolkning innan förståelsen infinner sig. Annars stängs öronen av igen, och förståelsen bildas utifrån en förutfattad mening. Jag börjar gissa vad den jag pratar med kommer att säga, och väver in mina egna gissningar i budskapet.
Var ödmjuk i ditt lyssnande. Då släpper du in det oväntade, och därifrån är det lätt att råka snubbla över ny kunskap.