Han tänker på gamla tider, gamla beteenden.
Hur den som sträckte ut en hand ofta fick den avhuggen.
Otacksamheten från en man som levde inuti sig själv.
Som inte förstod att uppskatta det goda i livet när det uppenbarades som en öppnad present.
Han missade allt det, som han längtade efter. Utan att inse det själv.
Sällan har någon förtjänat sitt öde så mycket som han.
Minnen som till stor del består av insikt. Dörrar som inte syntes på grund av tunnelseende, och som aldrig öppnades.
Men jag kan se in genom dem nu.
Vad du än gör. Hylla det du har.
Begäret förblindar, dövar och bedövar.