Vi är planeter i ett stort okänt universum. Våra banor är förrutsägbara, men ibland inträffar det oväntade och styr om oss.
Vi är byggda av stoft, våra erfarenheter. Lager efter lager, där det yttersta är det nyaste – det som är lättast att skrapa bort. Djupare ner i myllan finns det som vi var med om för länge sedan, och det sitter hårdast.
Erfarenhetsstoft på alla nivåer kan tas bort, det är bara olika svårt. Och det behövs tuffare spadar, kanske grävskopor för att rensa allt. Men det gäller att se upp, och vara varsam med grävningen. Du riskerar att släppa loss oanade krafter.
Kärnan är det allra innersta, det ursprungliga. En glödande varm massa som brinner under hela livet. Härifrån kommer kraften, passionen, viljan. Jordlagren som växer på sig genom åren gör att mindre och mindre värme når ut till jordskorpan, och den som inte regelbundet skrapar sin yta eller skyfflar bort jord kommer att ha en väldigt låg temperatur på ytan.
Jordlagren förvirrar, förhindrar och försvårar. Kärnan får svårt att nå ut. Men jordlagren kan också förstärka möjligheten för kärnan att, genom vulkaner, kunna nå långt utanför massan med sitt budskap.
Om byggandet av jordlager sker på rätt sätt, kan kärnan utökas. Barnplaneter består bara av kärnor, och det är möjligt för äldre planeter att uppnå något liknande – men väldigt svårt. Ibland krävs det en frontalkrock mellan en eller flera planeter.