Har du någonsin sagt ”jag har höga förväntningar, risken är att jag blir besviken”? Det spelar ingen roll om det är om en bok, en film, ett musikalbum eller ett besök till något resmål. Då vet du hur förväntningar kan förstöra din upplevelse.
Förväntningar. Det finns en bild skapad i ditt huvud, av ett utfall. Detta utfall har du njutit av flera gånger i förväg, upplevt som om det har hänt på riktigt. Men verkligheten och drömmen kolliderar.
”Ta det som det kommer”
Det finns andra, mer komplexa, fall av förväntan. Kring en situation som möjligen kommer att uppstå, där du kanske ägnar mycket tid och tankar åt ett problem som eventuellt uppstår. Bara för att sedan visa sig, att situationen inte uppstod. ”Ta det som det kommer” är ett gott råd, som gavs redan av den gamle stoikern Seneca. För vad blev fallet när du planerade inför något som inte behövde lösas? Du slösade tid och energi, kanske blev du stressad och orolig på kuppen. Alla som någon gång sagt sig ha plan A, B och C är möjligen skyldiga till detta. Det finns så klart en balans. Alla som åker bil borde ha ett reservdäck, men alla som åker bil borde inte ha en uppblåsbar båt och nödraketer med sig.
Den som söker, finner ingenting
Jag har upptäckt hur livet blir trevligare att leva utan förväntningar. Den som hoppas på det bästa, men inte räknar med det bästa – accepterar lättare det utfall som blir och är öppnare inför det oväntade. Är mer ödmjuk inför det oplanerade. Ödmjukheten inför det oväntade gör, tror jag, att vi är mer öppna för möjligheter, chanser. Den som är fokuserad och inställd på bara en sak, missar det oanade. Missar livets skönhet. Ett litet privat exempel: skafferiet här hemma. Det har hänt oräkneliga gånger när jag letat efter något, och gett upp, att frun hittat detta objekt (oboy-pulver, bakpulver, ströbröd – you name it). Ofta är det objekt som har, för att citera mästerdetektiven, ”stått mitt framför ögonen”. Så, varför är det så? Jo, för att jag har en enda bild i huvudet när jag letar. Om min hjärna är inställd på gult, och paketet är blått, hittar jag absolut ingenting.
Allt är överraskningar
Det finns pessimistiska förväntningar också. ”Det går säkert inte”. Något som också spelas upp i förväg, på den inre bioduken. Kanske blir det en självuppfyllande profetia – ett halvhjärtat försök på grund av uppgivenhet. Kanske bli det bättre än väntat, och en positiv känsla – men ett onödigt lidande i förväg. Så sammanfattningsvis, i den här något svamliga bloggposten, För den som inte förväntar sig något, är allt överraskningar.