Som 16-åring ville jag inget hellre än att lämna Gagnef med dess dåliga bussförbindelser och dåliga nöjesutbud. I dag värderar jag på ett annat sätt.
Som ung resonerade jag på ett helt annat sätt än den vuxna versionen av mig. Jag flyttade iväg från all denna snöskottning och vedklyvning, och mötte den stora friheten – trodde jag. Det stod klart rätt snart att stan inte var något för mig. Men jag ångrar inte en sekund att jag flyttade.
Den som lämnar landsbygden för en stund får onekligen ett annat perspektiv, och när jag senare återvände var det med barndomens ögon för skogens frihet. Den som jag helt missade som tonåring.