När sällskapet har gått, när sysslan är slutförd, förströelsen över. Det är där den verkliga livskvaliteten kan mätas. Mellan uppgifterna, när du tvingas vara med dig själv och dina tankar, känslor. När du landar i tomrummet. Hur känns det då? Är det värt all strävan?
Vi jobbar för att tjäna pengar, för att göra allt det där möjligt. Vässar verktyg och förfinar metoder. Förbättrar oss själva. Allt det blir snabbt poänglöst, om det inte finns ett ändamål värdigt allt slit.
Inom personlig utveckling finns risken för besatthet. Det är bland annat därför det fortsätter att säljas böcker, kurser och produceras videos. Till synes utan minskning. Marknaden mättas aldrig. För att det ligger i målgruppens natur att aldrig nöja sig. Tro mig, då jag själv tillhör de skyldiga.
Rörelse skapar utveckling, och lärdomar. Men det är lätt att gå vilse i sin strävan. Om vi aldrig stannar upp så märks inte vad som finns där i tomrummet. Jag ser det som att tomrummet är det som är själva livet.
Jag antar att min poäng med detta inlägg börja visa sig här.
Det där vi bygger på hela tiden, när vi bygger oss själva. Det kan ju inte bara vara där för att bygga, bygga, bygga. När jag en gång i barndomen byggde mitt stora legorymdskepp, ville en del av mig ställa undan det så att det inte gick sönder. Men en annan del av mig ville leka med det, för det var ju därför jag byggde mitt jävla rymdskepp. Så jag lekte med det. Och det gick ju sönder så klart, men jag ångrar mig inte. På samma sätt behöver vi använda oss själva, den där tingesten vi byggt.
I livet kan jag drömma om den där stugan i grönskan, min egen familj i stillheten. Och förbanna all den tiden jag inte är där i harmonin, och gör sådant som bara gynnar mina egna syften. All den tid jag trampar på asfalt, åker bil, jobbar åt någon annan, ägnar mina timmar åt sånt jag inte skulle göra om jag inte behövde pengar. Men så länge jag mår bra av att vara jag, så fort jag når en skön känsla i mitt tomrum. Då är det värt det.
Vad känner du i ditt mest nollställda tillstånd? När du inte flyr med skräpserier eller sociala medier, när du inte fokuserar på andra människor eller är upptagen med sysslor.