Jag skrev en gång en artikel om älvarnas förening som utflyktsplats. Där i gjorde jag Väster- och Österdalälven till symboler för två sorters kultur i Gagnef.
Så här i efterhand tycker jag det var träffande. Västerdalarna möter Siljansområdet och den mixen är Gagnef, på gott och ont. Gagnef är en mötesplats på flera olika sätt.
Möten handlar dels om motkrafter; två viljor som kämpar mot varandra och leder till genomarbetade resultat. Men möten är också samarbeten; att komplettera varandras kunskap och tillsammans ta fram något som är en förening över gränser.
Av den här anledningen är det svårt att beskriva Gagnef. Den är inte en enda enhet. Och det är både en styrka och en svaghet. Mest en styrka, tänker jag spontant. Eller skulle kommunen vinna på att ha en mer renodlad profil?