Ingen vagabond

Jag är åter hemma efter några dagar i härliga Skåne. Inser att det här med en trygg bas, ett hem, är viktigt för mig.

”Where I lay my head is home”. Nej, inte i min värld. Och det har inget med geografi att göra, utan att jag har skapat ett hem rent fysiskt och i mitt huvud. En plats på jorden där jag kan vara mig själv utan hänsyn till någon annan än de som bor här med mig. Detta hem skulle i princip kunna ligga var som helst på jorden, men nu råkar det ligga i Dalarna.

Skåne är väldigt trevligt, och faktiskt skulle jag kunna tänka mig att bo där. Förutom fästingarna är den skånska landsbygden härlig. Naturen är helt i min smak – stenig och med mäktiga ekar och bokar. Och då pratar jag om norra Skåne, för den som tänker sig släta och gula odlingslandskap och inte förstår vad jag pratar om.

Skånsk skog
Skånsk skog
Gott om staplade stenar
Gott om staplade stenar

Det är utanför Osby jag har bott, närmare bestämt i Tulatorp. Därifrån har det pendlats till Höör och Blommeröds arabstuteri. Min kära fru har varit där och fotograferat under den årliga utställningen. En hel del tjusiga hästar, som jag kikat på lite förstrött medan jag suttit i skuggan och lyssnat på musik samtidigt som jag avnjutit en del öl som några trevliga danskar bjöd på.

Jag hade det skönt i skuggan medan frun fotade hästar
Skål

Nu ser jag fram emot några somriga dagar här i Gagnef, förhoppningsvis med lite bad. Önskar trevlig sommar, även om jag kommer att fortsätta blogga.

Trevlig sommar!
Trevlig sommar!