Musiken i mitt liv del 3: Bal-Sagoth

Få band kommer undan med att blanda ner så många ingredienser i mixern som Bal-Sagoth. Här snackar vi hjältemetal med extra allt plus deluxe.

Jag drog mig i några år för att lyssna på Bal-Sagoth. Skrattretande låtnamn i stil med ”And Lo, When The Imperium Marches Against Gul-Kothoth, Then Dark Sorceries Shall Enshroud The Citadel Of The Obsidian Crown (Episode: VIII)”, skivkonvolut med muskelkrigare och stora svärd, episkt filmtrailerprat och referenser till både science fiction och fantasy. Som svårmodig tonåring var jag inte riktigt mogen för det.

Men så föll det sig att jag ändå laddade hem en låt med bandet. Det var på den gamla goda 56k-tiden, när det tog en kvart att få ner en låt i bästa fall. Jag föll direkt för det pampiga och mångfacetterade vansinne Bal-Sagoth skickade ut ur mina sunkiga och skrälliga datorhögtalare.

När jag började kolla upp Bal-Sagoth förstod jag att det inte rörde sig om något skämt. Sångaren verkar leva i någon sorts fantasivärld där både Conan, Darth Vader och Cthulhu får plats, och skriver/skrev utöver sina imponerande texter även noveller inom både skräck och fantasy. Musikerna är, förutom imponerande skickliga, även duktiga på att skriva bisarra, oväntade och galna låtar. Nördigt, galet, underbart.

Bal-Sagoth är bandet jag alltid tar fram om jag vill få en energikick och bli på bra humör. Sagt om bandet av en vän: ”Nej, det är för mycket som pågår samtidigt! Stäng av! Jag klarar inte det här!”. Ni bör med andra ord kolla upp dem…

Band jag skrivit om tidigare:

Arcturus

Tiamat