Närhelst du blivit utsatt för en oförrätt är det viktigt med en påminnelse: gärningen var inte din.
Det är lätt att se en illasinnad handling riktad mot dig som något av en verkan (utifrån orsak), där du har förtjänat handlingen på något vis. Lika lätt är det att reta sig på hur handlingen INTE var förtjänad, att den var värre för att du inte hade gjort något för att bli illa behandlad. Ingen av dessa synsätt är konstruktiva.
I det första fallet handlar det om självhat. I det andra handlar det om att se sig själv som ett offer.
Hur hanteras en oförrätt på ett konstruktivt sätt? Genom att låta smärtan sjunka in, utan att värdera den. Du har blivit illa behandlad. Så är det med det. Du upplever kanske lidande på grund av detta. Så är det med det. Men lidandet är valfritt, och kommer att minska om du inte grubblar över 1) hur det borde ha varit i den bästa av världar, 2) hur förtjänt eller oförtjänt behandlingen var och 3) gräver ner dig i hur synd det är om dig.
Det är inte synd om dig. Men det är kanske synd om den person som nu förlorar en vänskap, ett förtroende eller vad det kan röra sig om.