Det är lätt att drabbas av panik när ångesten slår till. Jag menar då inte panikångest, utan känslan av att du vill få bort ångesten snabbt.
Obehagligt med ångest
Det är väldigt obehagligt med ångest. När den slår till är det lätt att tänka att den måste bort. Jag måste bort. Det måste bli bra igen, snabbt.
Felet med att falla in i detta, är att det skapas en jämförelse mellan ”det dåliga nu” och ”det bra som var innan”. Jämförelser är grunden till allt lidande. Sluta jämför.
Vad ska då göras istället?
Låt ångesten vara där den är. Sluta önska dig bort från situationen. Sluta jämför och sluta tänk på det där braiga idealtillståndet som du inte har just nu. Släpp bara taget, och gör något annat.
Låt den jobbiga släktingen packa ihop
Tänk inte heller ”haha ångest, du kan inte ta mig” eller ”jag är oberörd” eller någonting annat alls som har med värderingar att göra. Bara låt den hållas, som en irriterande släkting som vägrar åka hem. Om du sluta kämpa emot kommer den där släktingen till slut att packa ihop, och åka.