Tre verktyg för ökad ångestkontroll

Tre verktyg för ökad ångestkontroll

När jag, efter cirka fem års lidande, slutligen började få kontroll över min ångest var det främst tre verktyg som ledde mig rätt. Tipsen kommer från min bok ”Nu dör jag” som du hittar här.

1) Kunskap om människokroppen

Den ledande anledningen till att panikattackerna inträffade hade med kroppen att göra. Det är svårt att säga vad som kom först, så låt oss säga att det var en sammansättning av kroppsligt och tankemässigt som skapade en lavinartad effekt i kroppen. Exempelvis: Jag kunde känna att det pirrade till någonstans i magen. Tankarna sade ”det kanske är fel med hjärtat”, vilket fick magen att börja bubbla av oro. Detta bubblande tolkade tankarna som ett tecken på att jag hade rätt i mina farhågor. Och så bubblade magen ännu mer, jag kände mig yr och ”symptomen” trappades upp, följt av mer oro, följt av fler kroppsliga symptom tills paniken kom. Den stora behållningen, framförallt från de olika experimenten jag gjorde, var medvetenheten om kroppen och hur den betedde sig. Bara att kunna identifiera något som oro, istället för en sanning om mitt medicinska tillstånd, var ett gigantiskt steg i rätt riktning. Det ledde till att jag slutade ta hänsyn till oron, som till exempel att lägga mig tidigare för att hinna sova ut.

2) Förmågan att scanna av kroppen

Genom att träna på kroppsscanning, vilket är avslappnande i sig, kunde jag allt tidigare identifiera pirr i magen, spänningar i käkarna och nacken och andra stressymptom. Med andningsfokus kunde det spända området bli avslappnat, och mina ångesttriggers stoppades långt innan de lyckades få små krusningar att bli till stora vågor på mitt mentala hav.

3) Förmågan att acceptera det som händer i kroppen

Förmågan att acceptera det som händer i kroppen är det svåraste för mig, än i dag faktiskt. Kunskapen om människokroppen var grundläggande, nödvändig, liksom även scanningen. Dessa två är trogna livvakter, men utan ett vettigt sätt att hantera oron och alla dessa tankar på – ja, då spelar det nästan ingen roll. Acceptansen är grundläggande för mindfulness. Det gäller att acceptera det som dyker upp i medvetandet, och i kroppen, utan att döma och utan att försöka ändra något. Tankarna och spänningarna, den kroppsliga oron, ska få passera utan försök att eliminera dem eller säga ”det gör inget, lalala – jag ignorerar er”. Nej, acceptera handlar om att bara låta dem passera. Likt löv som flyter förbi i en å, eller moln som rör sig över himlen. De är här, och så är det med det. Det är varken bra eller dåligt att de är här, och vi är bara här som åskådare. Det betyder ingenting att de är här och vi är här. Rent konkret betyder det att jag hittar en stickning i kroppen, eller en spänning, och säger ”här är en spänning, låt mig nu känna efter hur den känns och beskriva varje detalj av den utan att ta ställning till den”. I ett mer akut läge, något som händer än i dag, är att jag kan säga ”nu har jag ångest”, och så får ångesten rasa i kroppen medan jag gör något annat. Ofta blir den väldigt kortvarig, ett busigt barn som ingen tar någon notis om.

Nu i tryckt version: Nu dör jag – om att drabbas av och leva med ångest

Min bok “Nu dör jag – om att drabbas av och leva med ångest” finns nu att beställa i tryckt version. Längre ner i texten länkar jag till några olika butiker som säljer boken.

E-boksversionen släpptes tidigare i år, men den blev inte så populär som jag hade trott. Desto fler efterfrågade en pappersversion, och jag fick väl lyssna på dem helt enkelt.

Boken släpps nu på Forslund Books, som är mitt eget nystartade förlag.

Än så länge har jag bara fått positiv respons. Personer som jag inte har någon koppling till har hittat eboken, köpt den och mailat eller messat mig. Jag har även träffat personer i verkliga livet, som har tackat mig och berättat att min bok har hjälpt dem. Flera personer har varit sådana som gått med ångest i flera år, och någon har varit sjukskriven för utbrändhet och liknande.

Iskalla duschar visade sig vara ett tips som gick väl hem. Inget som vanligtvis föreslås i den här typen av litteratur.

Här kan du beställa boken

Bokus: http://www.bokus.com/bok/9789176116036/nu-dor-jag-om-att-drabbas-av-och-leva-med-angest/
Adlibris: http://www.adlibris.com/se/bok/nu-dor-jag-om-att-drabbas-av-och-leva-med-angest-9789176116036
Publit: https://widget.publit.com/widget_2096/nu-dor-jag/9789176110744

Vilken är din särart?

Vilken är din särart?

När jag gick i mellanstadiet brukade mina uppsatser skickas runt i klassen. Humor av brutalt och bisarrt slag handlade det om då, och 25 år senare är den typen av inslag fortfarande återkommande.

I gymnasiet fortsatte skrivandet, och min svensklärare gav mig beröm för mitt språk men gillade inte riktigt det brutala och min sjuka humor.

Sedan kom militärtjänstgöringen emellan, innan jag och en kompis skrev en fejkad musiktidning (Muskedunder Magazine) där vi drev med olika metalband. Bland annat var Skabbschwein (Rammstein) och In Pants (In Flames) med bland recensionerna.

Den där musiktidningen fick min nuvarande kompanjon i företaget att föreslå tidningsvärlden som en yrkesbana för mig, och så blev det också.

Därefter gick det många år innan jag skrev något seriöst igen. En och annan dikt ibland. Det bisarra och humoristiska försvann.

För något år sedan bad en kund om något sjukt, då han hade sett något kort stycke med humor som jag hade skrivit. Jag fick order om att skriva något ”riktigt sjukt”, vilket jag också gjorde. Det blev positiv feedback, och jag insåg att ”crazy-stuket” är min särart. Och så producerade jag julkalendern förra året, som en följd av detta.

Det humoristiska skrivandet satte även fart på annat skrivande, och nu har jag en bok om ångest klar (köp den här nedan som e-bok, pappersversion kommer framöver), flera korta sagor klara och en längre sagobok planerad för utgåva under året.

Jag är stolt över vad som har åstadkommits, och inser att allt löper som en linje ända från barndomen. Hade jag haft vett att omfamna min särart tidigare – vem vet var jag hade varit i dag.

Med det sagt: vilken är din särart? Vilken speciell egenskap har du som borde tas till vara på bättre? Kommentera gärna och berätta.

Köp e-boken här nedan.

“Nu dör jag” – en bok om ångest

“Nu dör jag” – en bok om ångest

I fem helvetiska år led jag av ångest; panikångest, dödsångest, generellt ångestsyndrom. Sedan lärde jag mig att hantera tillståndet, som aldrig riktigt försvinner.

Jag har skrivit en bok om mina upplevelser, vad jag gjorde för att försöka bli kvitt ångesten och vad jag behövde göra för att få den under kontroll. Vad jag lärde mig under de här åren slår allt utom det jag har lärt mig som farsa.

Min bok om ångest

Boken heter “Nu dör jag”, för att jag verkligen trodde att jag skulle dö. Framförallt i början. Bilden på framsidan föreställer mig, kännandes på min egen puls. Det gällde att ha koll på hur hjärtat slog, så att det inte stannade; något som ter sig rätt absurt och nästan komiskt i dag, men som var gravallvar under en alltför lång tid.

Boken släpptes i dag, och du kan för närvarande köpa den som e-bok. För er som föredrar pappersversion är en gammal hederlig tryckt version på gång, och jag kommer att meddela här på bloggen när den är tillgänglig.

Mottagandet hittills

(Tillägg 2019-04-08)

Jag hade inga stora ambitioner när jag släppte den här boken. Det var en bra kombination av min då nystartade skriv-vana, och så kunde jag förhoppningsvis hjälpa andra med samma problem. Min erfarenhet av vården var inte bra, och jag tänkte “om jag ger andra vad jag hade behövt själv, så kanske det blir bra”.

Sedan dess har jag fått mycket bra respons. Min bok har hjälp både män och kvinnor, barn och anhöriga till personer med ångest. En mamma berättade tacksamt att hon äntligen förstår sin 15-åriga dotter.

Boken väcker intresse än

Så här nästan tre år efter att “Nu dör jag” släpptes, väcker min bok om ångest fortfarande intresse. Jag var nyligen med i Svenska Ångestsyndromsällskapets tidning, där jag intervjuades om ångest hos män. Efter detta har flera personer hört av sig, och så fortsätter det. Planer finns nu på att översätta den till engelska.

Varför är då ångest så intressant? Ja, det tragiska svaret är att allt fler människor mår dåligt. Vi har skapat en värld där vi själva går sönder. Att en stor del av invånarna i samhället får psykiska problem, det är ett tecken i tiden.

Uppföljare till ångestboken på gång

Just nu håller jag på med en uppföljare till min bok, som kommer att handla om Produktivitet. Vad jag lärt mig efter att boken skrevs, är att produktiva metoder biter bra mot ångesten. Den som får saker gjorda, känner sig lyckad. Och det blir som en sköld mot ångest. Klicka här för att se vilka andra böcker jag har gett ut.

Författaråret 2015

I år är året då jag ska börja ge ut mina böcker. Det är helt enkelt slutfegat.

Jag har skrivit på några olika böcker i perioder, men har aldrig försökt få någon av dem utgiven. Jag har inte ens skickat iväg något till förlagen. Varför det då? Lathet, feghet och tvivel på min egen förmåga. Ja, och så har jag faktiskt varit ointresserad av att dela med mig av mina texter tidigare.

Nu är det slutfegat, och dags att publicera. Hellre brutalt sågad än att aldrig ens försöka.

Jag har främst jobbat med barnböcker, men även en ungdomsroman och några frön till skräckromaner. Ett 20-30-tal texter ligger klara eller nästan klara, och ska gås igenom/ändras.

Publicering kommer att ske digitalt först och främst.

Fortsättning följer.