Sent omsider har jag läst denna populära bok, som kort och gott kan sammanfattas som: en beskrivning av personlighetstyper. I min recension kommer jag inte att referera alltför mycket, utan tycker istället att du ska läsa boken. För den är läsvärd. Klicka här för att komma till författarens sida om boken
Bakgrund
Författaren Thomas Eriksson utgår från DISA-modellen, som bygger på Carl G Jungs typlogier och William Moulton Marstons forskning. Enkelt beskrivet står varje bokstav för en egenskap; Dominans, Inspiration, Stabilitet och Analys. Eller fyra färger: röd, gul, grön och blå. Om du vill veta mer om detaljerna får kolla på författarens hemsida: http://thomaserikson.com/
Delar in i färger
Till en början var jag skeptisk till boken. Den inledde på ett lite styltigt sätt, stelt. Typiskt svenskt i brist på bättre beskrivningar. Jag är van att att läsa amerikansk litteratur om personlig utveckling, och där är det betydligt mer dynamiskt i såväl språk som innehåll. Jag var också skeptisk till att författaren tycktes vilja dela in människor i endast fyra olika typer; den röda dominanta självsäkra, den gula sociala inspirerande, den gröna lugna och konservativa, och den blå analytiska tystlåtna.
Besvarad kritik
”Men Myers Briggs är mycket bättre!” hade jag i bakhuvudet en bra bit över halva boken, tills Thomas Eriksson förklarade att man faktisk kan vara flera färger. Det sa han inte från början. Några få är enfärgade. De flesta är tvåfärgade, och några är trefärgade. Ingen är fyra, inte i detta system. Sedan förstod jag att Myers Briggs tagits fram utifrån samma forskning, och där försvann även den kritiken. Nu började han även bli ledigare i sitt sätt att skriva, och tog roliga exempel om släktingar och arbetskamrater med olika färger.
Igenkänning
Det är en väldigt bra bok. Jag både gnisslade tänder och skrattade vid beskrivning av de olika typerna. Mycket igenkänning av främst gult beteende, som jag alltid har haft väldigt svårt för. I princip går det ut på att socialisera istället för att få saker gjorda, och att påbörja projekt men aldrig avsluta dem. En gladlynt trivselperson som är ”all play but no work”. Även den blå typen störde jag mig på i sin detaljfokus och, precis som den gula, inte lyckas få saker gjorda – snarare analyserar och researchar den här personen sönder, och upphör aldrig att ställa frågor. Den gröna? Ja, konflikträdd och osjälvständig, men däremot omtänksam – se där ytterligare en typ som jag stört mig på genom åren.
Få skiten gjord – mitt folk
Sista typen, röd, har jag alltid gillat. Buffliga ledartyper som inte lindar in budskap brukar komma bra överens med mig. Jag vill få skiten gjord med minimal research, noll sidospår och diskussioner om folks fritidsintressen och utan att behöva tänka på folks känslor. Även om det handlar om mina känslor. Ja, det är väl en hel del rött i min personlighet helt enkelt.
Är jag blå utåt?
En tid innan jag läste den här boken hade jag en diskussion med en person som rekommenderade den. Jag hade då gjort testet och fått resultatet ”mest röd”, vilket han inte tyckte passade. Jag var solklart blå. När jag läste boken var det med viss förundran, då det visade sig vad den blå filuren är för en. Perfektionist, analytisk, extremt detaljfokuserad, logisk, korrekt och överhuvudtaget väldigt fyrkantig. Den typiska ekonomen eller programmeraren tänkte jag. Kanske ger jag ett sånt intryck? Jag är introvert och ganska mycket stenansikte, så det kan jag förstå. Men jösses vad jag inte är blå. Avskyr detaljer, blir hellre klar med silvertejpad lösning än att det ska vara korrekt, otålig så att jag snudd på lyfter undan folk framför i rulltrappan, och så är jag känslostyrd. Jag är logisk också, men den delen kommer i andra hand, efter att känslan fått bestämma.
Rödgrön eller grönröd, och är det gult med?
Jag skulle tro att min personlighet är först och främst röd och grön (oklart vilken fördelning), där jag kombineras av de motsägelsefulla krafterna otålighet, dominans, rak kommunikation, och människokännedom, känslor och en förmåga att bygga upp aggression inombords. Men hur kommer min fantasifulla kreativa sida in? Gult? INFJ heter typen jag oftast blir i Myers Briggs system, och till syvende och sist är det systemet mer ingående, om än mycket krångligare, detaljerat och ointressant att sätta sig in i, än det här med färger.
Läs och förstå din omgivning
Nå, läs boken. Du kommer att förstå din omgivning bättre. Det är den stora behållningen med denna korta bok (ca 300 sidor i pocketutgåvan). Jag funderar nu på att läsa även Omgiven av psykopater, av samma författare.