Eldens år – mitt kommande 2020

Eldens år – mitt kommande 2020

Eld blir årets tema för mig det kommande 2020. Detta blir året då alla halvmesyrer och halvhjärtade åtaganden bränns bort från livet, och frigör plats för äkthet och harmoni. 

Eldens symboliska betydelser är många. Med dess hjälp har människan triumferat genom årtusenden, och frågan är om vi ens hade existerat utan den. Prometheus gav enligt mytologin elden till människan, och blev därmed bestraffad. Genom elden pånyttföds Fågel Fenix. Och så har vi alla eldfängda kopplingar till Lucifer, naturligtvis.

Den förgörande elden

Den aspekt av elden jag väljer för det kommande året är kort och gott den förgörande. Jag vill rensa mitt liv från avfall, fysiskt som mentalt, och kasta det på brasan. Min inre trädgård ska blomstra än mer, när distraherande mentala lövhögar och vassa törnen brinner i ljusan låga. Övrig eldsymbolik följer med på köpet, och jag kommer att tänka eld även i andra sammanhang.

Mellanåret 2019

Jag bestämde i slutet av 2018 att 2019 skulle bli ett mellanår. Det är lätt hänt att lova mycket och stort, men jag ville se hur det skulle vara med ett mer realistiskt åtagande. 2019 blev mycket riktigt ett mellanår, där jag avslutade och utvecklade delar i min utveckling, läkte ekonomiska sår och återhämtade mig. Ett skönt men ganska tråkigt år. Det var dock inte utan ovälkomna prövningar på det privata planet (något vi alltid bör planera för).

Det sista halvåret har kännetecknats av en känslomässig och mental trötthet. Jag har varit upptagen med smått och stort under större delen av året, vilket inte är optimalt. Hellre ett par rejäla projekt och resten luft i kalendern. Även om jag vistats mer i naturen under 2019 än föregångarna 2017 och 2018, är det långt ifrån tillräckligt.

Axplock från året som varit

  • Under året har vi firat flera segrar med projektet Maskulint.se, som handlar om personlig utveckling för män. Både män och kvinnor har lovordat det vi gör. Läs mer i den krönika som vi publicerar på nyårsafton.
  • Jag har skrivit “klart” min produktivitetsbok, men är inte nöjd ännu. Arbetet fortskrider under 2020.
  • Under 2019 har jag och barnen hittat trivseln med vår lilla familj här i lägenheten. Jag var på jakt efter “första bästa” hus ett tag, men har nu mindre brådska med detta. Hellre väntar jag på något bra än att slå till på ett kedjehus med folk inpå knuten. Jag får stå ut med civilisationen ett tag till…
  • Jag har deltagit i podd och blivit intervjuat i Svenska Ångestsyndromsällskapets tidning om manlig ångest/manlighet.
  • Jag har fortsatt att sälja min bok om ångest och får då och då meddelanden/mail från tacksamma personer i alla åldrar, män/kvinnor och barn. Något som känns bra förstås. Boken har helt klart betalat sig vid det här laget, sett till den tid jag lagt ner på den. Den har under årets översatts till engelska, och planen är att publicera den även på Amazon.
  • Jag har naturligtvis fortsatt att fördjupa mitt kunnande inom sökmotoroptimering på mitt jobb som SEO-strateg på BananByrån. Detta spännande uppdrag ger ny kunskap till övriga projekt, och samtidigt gör de andra projekten mig bättre på mitt arbete.

Framåt marsch

Några konkreta mål för 2020 sätter jag inte. Däremot kommer jag att arbeta med speciella områden, allt enligt eldtemat:

  • Onödiga och halvhjärtade åtaganden ska bort
  • Mina områden ska samordnas och följa samma bana, så att de inte spretar (“align” som det kallas i engelskan)
  • Ambitionen är att få klar produktivitetsboken under året
  • Harmoni kommer i första rummet 2020, vilket innebär ännu färre projekt än förut
  • Jag tänker förnya mitt koncept med bloggande, och väljer just nu mellan video och podd. Kom gärna med önskemål.
  • Naturen måste in i mitt liv, gärna på ett djupare plan och ihop med likasinnade – det är ju alltjämt idén om en tribal gemenskap med utvalda få som ligger i botten
  • Jag ska ägna mer tid åt min hälsa i form av träning, promenader och mer sömn

Må eldens kraft förtära det gamla, och ge plats till det nya. Gott nytt år mina läsare och vänner!

Ett passande soundtrack till årets tema.

“Den här produktivitetshetsen är osund”

Vanligaste missuppfattningen om produktivitet: att du är en flitig myra som vill ha metoder för att kunna jobba SÅ IN ÅT HELVETE! Så är definitivt inte fallet. För mig är produktivitet ökade chanser att pilla navel och glo på kvisthål i taket medan jag funderar på hur det skulle låta om fiskar kunde prata.

Det är en rätt vanlig fråga om huruvida jag håller på att förgås av stress. Jag märker hur personer runt mig är oroliga, och tittar på mig med medlidande när jag förklarar att det inte finns tid att diskutera Stefan Löfven eller det där programmet på SVT som jag inte ens visste att existerar. Men det är inte konstigt att jag förväntas vara ett stressvrak, för överallt runtomkring oss går folk in i väggen eller får psykiska problem på grund av stress.

Produktiv är att välja bort

Faktum är att mitt liv inte alls är så stressigt. Det är måhända fullbokat, men det är för att jag även bokar in “glo i taket”-tid. Förklaringen är att jag planerar väl, och på grund av god planering lägger mindre tid på själva görandet. Där vinns tid. Men den stora tidsvinsten kommer från allt som jag INTE gör.

Här är några saker jag inte gör vanligtvis: lägger tid på konserter och resor, går ut på krogen på helgerna, följer serier, kollar på TV (när hade jag ens tablå-TV?), deltar i fester (ok – jag är tråkig), håller på med en hobby. Mycket av detta är sådant som de flesta håller på med. Jag skapar istället, eller gör absolut ingenting.

“Livet är till för att njutas”

Jodå, jag vet att många tycker att “eat, drink and be merry” är livets mening. Det får ni tycka, och jag tänker inte försöka övertala någon. Så länge ni inte försöker övertala mig att “slappna av” och njuta mer. Jag är nämligen avslappnad mest hela tiden, och njutningen kommer dels från skapandet och dels från det underbara som är strövandet i naturen, eller ligga på sängen och glo.

Mycket av njutningen kommer även från umgänge med personer som ser livet som jag. Vi hjälps åt, inspirerar varandra och bygger på varandras världar ihop. Och jodå, det ingår “eat, drink and be merry” plus en och annan cigarr där.

Jag är faktiskt rätt lat

Bara för att jag tackar nej till mycket med förklaringen “har inte tid”, betyder det inte att det finns stora sjok av stress i livet. Nej, det handlar helt enkelt om att jag tackar nej till sådant som är oviktigt för mig personligen. Det finns viktigare saker, där tiden läggs.

För mig är målet alltid att få vettiga saker gjorda, på minsta möjliga tid. Så att jag kan lata mig och tänka roliga tankar, ta en springtur, cykla eller vandra i naturen. Eller umgås med viktiga personer. Först på tredje plats kommer utförandet av det oviktiga, och det blir ytterst sällan gjort.

Avboka det oviktiga

Hur stressad är du? Behöver du verkligen göra allt det du gör? Ta en funderare på om det verkligen är viktigt att se på alla dessa serier, inreda alla rummen samtidigt och om barnen behöver gå på tre sporter var.

Ta bort det som inte ger något, det som inte ger DIG något. Om det du gör mest är för andra personers skull är du förmodligen generös, men frågan är om de du anstränger dig för skulle gilla att veta vilken stress du alstrar för deras skull.

Om meningen med livet, målsättning och att sitta på en sten i skogen

Om meningen med livet, målsättning och att sitta på en sten i skogen

Länge var mitt mål med allting att slå mig ner på en sten i skogen och bara vara. Alla uppgifter och projekt som dök upp var störningsmoment som behövde röjas ur vägen, genast. I dag inser jag att det inte finns någon motsättning mellan många projekt och sinnesfrid.

Vad är meningen med livet?

Frågeställningen vad som är livets mening – denna klyscha till fråga. Jag har genom livet roat mig med att ställa motfrågan ”vad säger att det finns en mening?”, då jag tyckt att letandet efter något externt varit en märklighet i sammanhanget. Ska meningen ligga där i diket som en liten grävling, redo att adopteras och tas med hem? Nej, snarare är mening något vi skapar själva genom målsättningar/syften och att agera mot detta.

Passion, något annat som det pratas om. Alla ska brinna för något och vara passionerade. Jag hade stora problem med det. Jag brann inte för något alls, och jag hör än idag personer i min ålder (30-50) klaga på hur de inte har någon passion. Nej, för det är samma visa som med mening. Du behöver agera, sätta igång vanan. Vanan blir maskinen som skapar det där: mening och passion.

Grubblaren på kammaren

Som en dåre satt jag där på min kammare, funderade över livet och var den där meningen kunde finnas. Vissa åkte utomlands i flera månader, för att “finna sig själva”. Jag avfärdade dem då, för att jag tyckte att de flydde. Men idag inser jag att det valet var betydligt mer konstruktivt än mitt eget grubblande. Å andra sidan ledde grubblandet mig slutligen hit, och här vill jag vara.

Därför ger aktivitet harmoni

Tillbaka till min inledning. Så länge jag såg alla aktiviteter och åtaganden som måsten, blev de störningar. Helst ville jag ju sitta där under kork… förlåt, på stenen och fundera. Lukta på mossan. Och grubbla över det här med vad livet ska användas till. Så mycket resultat blev det inte, men däremot en hel del ångest till sist. Fast det var skönt att vara i skogen så ofta som jag var. Det kan jag sakna.

När jag agerade tvärtemot min vanliga inställning, startade företag och skaffade barn, hände det saker. Det var i denna veva jag fick upp intresset för personlig utveckling, upptäckte att målsättning och planering är dunderhonung mot ångest, och att mening faktiskt skapas när man agerar för att följa sina mål. Då kommer den där harmonin, den sköna känslan av att göra rätt och att lyckas. Då kan man sitta på den där stenen och bara sjunka in i tystnaden, utan att fundera. 

Så löser du problemet med livets mening

Vad du behöver är alltså målsättning eller syfte. Jag anger dessa två, då vissa personer inte behöver stegvis mätbara åtgärder. ”A sense of purpose” säger man på engelska, och även om jag själv vill ha mål med tydliga delmål, tror jag faktiskt att vissa inte alls mår bra av sådant. Oavsett om det är mål eller syfte du behöver: det måste vara något vettigt som drar dig framåt.

Det där målet eller syftet spottar du inte ur dig direkt. Därför behöver du riskera att ha fel mål/syfte i början. Du måste gissa, sätta igång jobbet, känna efter och kalibrera om. Tills du vet att det är rätt. Du måste träna på att jobba mot ett mål/syfte, så enkelt är det. Oavsett om du väljer fel kommer du successivt att känna mening/passion/lycka för att du lyckas med saker och ser hur du flyttar dig framåt.

Det finns mer att säga om detta. Jag nöjer mig så här för denna gång. Ställ gärna frågor eller kommentera, så inspirerar du mig till en fortsättning.

Läs även:

Du kan varken misslyckas eller lyckas utan mål

Stress som substitut för mening

Meningen med livet

Det gör ont när illusioner rämnar – men smärtan är godartad

Det gör ont när illusioner rämnar – men smärtan är godartad

Min barndom bestod av en drömlik tillvaro i den närbelägna skogen. Den kulturkrock som följde när drömmens idyll mötte mänsklig vardagsondska, tog ett halvt liv att återhämta sig från. Kokongstadiet leder dock, som bekant, till en vacker fjäril i slutändan.

Törs gå på pumpen

Naiva drömmare råkar förr eller senare illa ut. Min egen naivitet har successivt pryglats ut ur ett idealistiskt sinne under livets gång. Än finns det förmodligen en hel del kvar. Jag tror faktiskt det, för nihilismen i livet har jag bytt mot ett konstruktivt nybyggarideal.

Faktum är att jag kan tillåta mig att stå emot den becksvartaste cynismen, genom att jag inte längre räds smärtan. Jag törs gå på pumpen, för jag vet att uppgivenhet är en långsam själsdödande kraft. Helt enkelt vägrar jag ge upp tanken på det konstruktiva. Jag ångrar inte en tids nedstämdhet för att jag vågade vara hoppfull.

Men hur kan du då bygga ett skydd mot krossade illusioner?

Jag läste en gammal bloggpost som jag skrivit: Andras gärningar är inte dina. Tänkvärt skrivet, om något som är ack så lätt att glömma bort. Kontentan är att du varken förtjänat konsekvenserna av andras handlingar, eller är ett stackars offer. Du är dina reaktioner på handlingen, inte mer. 

Den fördjupade förståelsen av att du aldrig förtjänar din behandling är att ditt värde skapas inifrån dig själv, av vad du gör. Det är dina egna val i livet som formar dig. Det är för dessa du kan stå till svars, utan att skylla på någon annan. ”Det är som det är” är mantrat du kan upprepa för dig själv om du tagit skada av någon annans handling. Låt denna handling stå för dem. 

Låt din reaktion vara som när du ser en bubbla försvinna bort på ån. Döm dem inte. Försök istället förstå och ta lärdom av vad situationen gav. Acceptera att världen är sådan.

Den godartade smärtans väg

Min vän ångesten har lärt mig att smärtan är värd att umgås med. Lidandet uppstår under flykten, men den som stannar kvar får lära sig saker om sig själv. Och inte minst om andra personer.  Den som väljer att ljuga, svika eller stöta en dolk i din rygg hade förmodligen gjort så oavsett ditt beteende.

Det gör ont när vackra illusioner krossas. När det visar sig att du blivit lurad, för att du var dum nog eller godhjärtad nog. Den naive, som inte ser saker komma, är oförsiktig och dum. Men den som bara tänker i svart får ett liv som knappt är värt att leva. Därför kan det ibland vara bättre att vara som ett litet drömmande barn i en skog, och ibland bättre att vara Neo i Matrix som svalde sitt röda piller.

Livet kan vara overkligt och skimrande som en dröm. Sällan utan en stor dos självbedrägeri och illusioner. Men alternativet är så många gånger värre. En dag kanske du sitter där på pottkanten, men kan åtminstone säga till ditt försvar: ”Mitt brott är att jag vågade drömma om något större”.

Jag tipsar även om stoicismens tips på hantering av smärta: Stoicism and Pain Management: 4 Techniques Practiced By Marcus Aurelius

Planering får dig att må bättre

Planering får dig att må bättre

Under några dagar har jag känt mig nedstämd. I detta tillstånd är det lätt hänt att försöka hitta förklaringen i omvärlden. Själv har jag lätt för att skylla på den omvärld som sipprar in i min harmoniska bubbla via nyhetskanaler. Detta går dock att avvärja. Planering löser det mesta.

Bra planering tar död på känslan av bristande kontroll

Nedstämdhet kommer, framförallt för oss med ångest, från en känsla av bristande kontroll. Detta är dock bara en känsla. Din reella kontroll är troligen densamma oavsett, men humöret kan lätt påverka sinnesstämningen, som i sin tur styr det du själv uppfattar som verkligt.

Känsla av bristande kontroll behöver tas på allvar. Det enda rimliga är att du helt enkelt skapar en känsla av kontroll. Detta görs genom planering. Själv förespråkar jag GTD-metoden, som du kan läsa mer om här.

Planera och få en struktur

Nu sitter jag här och mår betydligt bättre. Detta beror på två viktiga anledningar.

  1. Jag kollade över min planering. Detta innebar att jag gick igenom de viktiga saker som behöver göras den närmaste tiden. Jag kollade över mina egna projekt, styrde upp skolveckan åt barnen och satt deadlines på det som ska göras. Jag såg även till att slänga bort irrelevant information som låg och skräpade, samt checkade av saker som redan var gjorda. Även pågående kommunikation hanterades.
  2. Jag fick saker gjorda. Jag satte mig in i ett pågående projekt, som funnits i huvudet ett tag som ett frågetecken. Därefter utfördes en rad av de uppgifter som kunde göras direkt. Sådant som beror på andra aktiverades genom påbörjad kommunikation.

Kontroll leder till glädje

Anledningen till att jag nu mår betydligt bättre, är för att jag bevisade för mig själv att jag har kontroll och är en handlingskraftig man. Den som får saker gjorda mår bättre, kort och gott. Den som låter uppgifterna och projekten ligga och vänta mår sämre. Få skiten gjord. Må bättre. Sjukt enkelt.

Vi människor har en benägenhet att, trots detta löjeväckande självklara, ändå låta bli att planera och agera. Vi skyller dessutom vår störda inre harmoni på nyheter, politiker, vädret och aktiekursen. Dumt. Ibland kanske det är någon av de externa faktorerna som ligger bakom, men så länge vi inte kan kontrollera dem är det slöseri med tid. Ta tag i det du kan. Må bättre.

Stress som substitut för mening

Stress som substitut för mening

Minska stress och få mer tid att tänka efter. Det låter lockande först, men den där eftertanken kan avslöja en brist på mening. Stressen är ett effektivt sätt att dölja ett svart hål i livet.

Minska stress är lättare än att finna mening

Minska stress är inte speciellt svårt egentligen. Jag har skrivit en herrans massa inlägg om produktivitet här i min blogg, och det är inte partikelfysik det handlar om. Planera väl, gruppera uppgifterna, gör en sak i taget. Låt dig inte störas, låt dig inte störa dig själv. Ställ krav, var tydlig, vila, motionera och sköt om dig. Följ dessa tips och du kommer väldigt långt.
Finna mening är desto svårare. Många av oss ägnar våra liv åt vad jag skulle kalla ersättningsaktiviter, istället för-aktiviteter. Livet ägnas åt tillfällig förströelse istället för det som vi innerst inne vill hålla på med. En passion, munktillvaro i bergen, ett liv som artist, samla på ostronskal, ja vad vet jag. Varför? För att det tar emot att göra det rätta, för att det är viktigt. För att ett misslyckande skulle vara jobbigt, smärtsamt.

Fimpa stressen ändå

Problemet är att komma över barriären, att våga skapa tomrum i livet, tt våga få tid med sig själv, för att upptäcka att livet hittills bestått i att trampa själsligt vatten. Lägg ner illusionen om hur upptagen du är, sluta skapa dig ersättningsaktiviteter och gör endast det viktiga. Var ärlig och skoningslös mot dig själv. Syna bluffen. Sluta skyll på ditt hektiska liv, för det kan du rensa och varva ner när som helst.

Tror du mig inte? Upp till bevis

Om du på allvar menar att du inte kan minska stress, för att du är så viktig eller för att universum beror på dig: kontakta mig. Jag hjälper dig att varva ner livet och tvingar dig möta dig själv. Enda förbehållet är att du måste göra precis som jag säger, utan bortförklaringar. Dessutom behöver du vara beredd på vissa jobbiga insikter.